Del 5

Ragni suckar, och sätter halaren åt sidan, för att istället ta upp en relativt nyinköpt skapelse, en jacka i svart läder. Hon drar den på sig utanpå klänningen och svänger runt framför spegeln. Tack och lov att vi var ungefär lika i storlek tänker hon.” Hmm, den får duga ” säger hon åt katten, och letar reda på byxorna som hör till. Skor och hjälm finns att köpas hos ”Runes Mc”, som fortfarande finns kvar, fast numera drivs affären av Runes barnbarn Tor.

Telefonen skräller till nere i köket och Ragni stänger av radion, släcker lyset, och går ner för att ta samtalet.

”Folkesson” svarar Ragni andtrutet efter att ha hastat nerför trappan.                                                          
” Morjens Ragni! ” gastar Erikssons Kalle i luren. Han hör nämligen själv lite dåligt, och kompenserar det genom att tala så att han själv hör vad han säger, och innan Ragni hinner svara fortsätter han ” jag tänkte bara tala om att jag kommer ner och slår din äng i eftermiddag, om det passar?”                                                                                             
 ”Finemang” gastar Ragni tillbaka i luren.                                                                                                              
Erikssons Kalle är Ragnis närmsta granne, och han och hans son Ola driver en ny fin mjölkgård en kilometer längre bort längs vägen. Kalle och Ola hjälper alltid till, när höskörden ska tas, när snön ska skuttas, och så håller de henne med ved om vintern. Riktigt bra grannar alltså!                                                                                                                  
 ”Har Ola månne tid att komma titta på Birgers motorcykel” gastar hon vidare, ” jag har hittat nyckeln!”                                                                                                                                                                   
 ”Det var som tusan!” Säger han och skrattar hjärtligt, ”såå, det ska bli åka av? Jag skickar dit honom med  detsamma!”                                                                                                                                         

”Underbart!”, gastar Ragni tillbaka, ”hälsa Birgitta.”

Ragni skrattar till, hon tar nyckeln till motorcykeln från köksbordet, och går ut på gården med Tussan i fötterna. Klimpen, som legat på trappan och solat sig, reser sig och följer med ut i ladugården.

Inne i ladugården är det mörkt, och Ragni tänder lamporna som sprider ett svagt sken ovanför raden med tomma kobås, gammalt skrot, och saker som kan vara bra att ha.
Och allra längst bort i dunklet står den gamla motorcykeln gömd                            under en grön presenning.                                                                                                                                                                                                                                                                          
Hon flyttar undan några gamla cyklar, tomma potatislådor, och viker försiktigt undan duken. Aningen dammig och full av spindelnät står den gamla mc´n där och väcker minnen.